2011

Familjen Kaamans 2011 inleddes i Sverige. Vi fick oss en rejäl dos med snö och vinterkyla innan vi återvände till Tbilisi. Här var vintern lite mer trögstartad och det dröjde länge innan det fanns tillräckligt med snö i bergen för skidåkning. Istället roade vi oss med att åka skridskor i konståkningshallen eller åka till någon inomhuspool och bada. I mars kom vi så äntligen iväg för att uppleva vintern i Kaukasus. Först var hela familjen en helg i Bakuriani och i slutet av månaden tog Peeter och jag en skiddag tillsammans i Gudauri. Vintern övergick i vår, men skillnaden var inte så stor då våren var både kall och regning. Men när solen väl visade sig blev det varmt. Vi gjorde en äventyrlig utflykt till Vashlovani, där barnen till slut sprang omkring i bara underkläderna i leran vid floden. April lystes upp av våra besökare Eva och Christer som var med och firade både Einars 3-års dag och påsken med oss. Tillsammans med dem gjorde vi en spännande utflykt till Vardzia och Borjomi. I slutet på maj tog vi nattåget till Batumi. Vi hade hoppats på sol och värme och kanske ett dopp i Svarta Havet, men det blev inomhuspoolen på hotellet istället. I början av Juni var det dags för mig att åka hem till Sverige. Vi bjöd med oss Olga för att hjälpa mig med barnen och för att låta henne uppleva en bit av Sverige. Vi hade en härlig vecka tillsammans! Även resten av sommaren var fantastiskt härlig med två underbara bröllop. Tack Anna och Catrine! Sommaren kröntes med vår älskade skatt Ingrid som kom till världen den 29 augusti. Årets absluta höjdpunkt! 16 dagar senare var vi tillbaka i Tbilisi igen. Hösten har bara rusat iväg. Vilma har börjat skolan och Einar har bytt dagis. Helgerna har vi framförallt tillbringat i Tbilisi. I slutet av oktober var det återigen dags för besök av en kär syster. Åsa, Mathias och Alvar var här och tillsammans gjorde vi bla en utflykt till Lopota. Hösten var i år kallare och blötare än 2010 och redan i November föll snön över Tbilisi. December gick i julens tecken med bla julmiddag med Peeters kollegor, luciafirande och glöggfest. Till julhelgen fick vi återigen besök av en syster. Annika, Jesper, Erik och Kajsa firade en svensk-georgisk jul tillsammans med oss. Året avslutades sedan med att Ingrid blev 4 månader, Vilma fyllde 5 1/2 år, vi bjöd Olgas familj på svenskt julbord och firade in det nya året tillsammans med Lene, Paul och Sally.

Vi har haft ett fantastiskt 2011 och hoppas på att 2012 ska bjuda på lika många härliga upplevelser!
Vill också önska alla bloggläsare ett Gott Nytt År!

julbesök

Nu har våra julbesökare åkt hem för att fira nyår i Tullinge. Dan före dopparedan var vi på utflykt till Mtskheta och Uplistsikhe. Vår bil fastnade oturligt nog på verkstan dagen innan, så den fick stanna hemma. Istället för att hyra två jeepar blev det en buss med chaufför. Den var ganska stor... Men trevligt att kunna sitta tillsammans bredvid barnen under hela resan. Julafton blev en succee med svenskt julbord och georgisk tomte. Övrig tid har vi gjort Tbilisi tillsammans. Åkt diverse karuseller uppe i Mtatsminda parken, handlat på Basroban, gått upp till borgen i gamla stan, ätit georgisk mat och avslutat med att se baletten Nötknäpparen. Det georgiska vinet föll inte besökarna i smaken, men vi tror att de var ganska nöjda ändå. För oss som fick besök var julmusten en välkommen överraskning på julbordet och det var väldigt trevligt att få fira jul tillsammans med familjen Norin här i Tbilisi.

försök till familjefoto

 fler foton från julbesöket

god jul

გილოცავთ დამდეგ შობა ახალ წელს

eller God Jul och Gott Nytt År som vi säger på svenska!

I år firar vi en svensk jul här i Tbilisi tillsammans med Kajsa, Erik, Annika och Jesper. Det blir improviserat julbord med skinka, korv, köttbullar, gravlax, äggröra, rossolje, rödkål, lussebullar, pepparkakor, knäck och annat gott.

afternoon glögg

I söndags hade vi bjudit in ett antal vänner på glögg. Efter en vecka av förkylningar i familjen var det ganska tungt att rodda ihop en annars ganska enkel tillställning. Det var framförallt vår gran som ställde till besvär för oss. Vi köpte granen på lördagen. Gjorde årets kanske största investering. Hade sett ut en fin gran som visade sig kosta 240 lari (= knappt 1000 kr !!!), men valde till slut en något billigare. Lördag kväll sattes julmusiken på och barnen klädde granen glada i hågen. Sedan började problemen. Ljusslingan var trasig, granen lutade och barrade oroväckande mycket och jag tappade Vilmas nya julgranskula i marken så att den gick sönder. Helt ny, men redan älskad och nu saknad (skärvorna är sparade i Vilmas smyckesskrin). OK, vi får köpa ny slinga och kula imorgon och vi får leva med att den lutar och barrar. På morgonen lutade granen som självaste tornet i Pisa. Bara att plocka ner alla pynt, knacka på hos grannen för att låna en yxa och börja om. Jag och Vilma gick iväg för att handla. Kom hem med både slinga och kula (och allt var frid och fröjd igen), 2 kg mandariner men inga russin eller mandlar. Inga russin att uppbringa i vindruvornas land! Granen kläddes på nytt och godsakerna dukades fram: vinglögg, äppelglögg, pepparkakor, lussebullar och knäck. Sedan började folk droppa in och vi hade en mycket trevlig tillställning.

Håller glasgolvet för fyra män och en bebis?

lucia

Ambassaden i Tbilisi bjöd i år på luciafirande för alla svenskar här. Vilma och Einar var med i luciatåget tillsammans med ett antal georgiska studenter som läser svenska. Fint och stämningsfullt som alltid på lucia! När processionen var över undrade Einar när de skulle gå luciatåg, han hade inte sett något tåg... Det bjöds på glögg, pepparkakor, lussebullar och knäck. Einars middag den dagen bestod av ett stort antal pepparkakor.

Idag firades lucia på Einars dagis. De hade förberett hela veckan med att träna på att gå luciatåg, baka pepparkakor, göra marsipanfigurer och spela upp "We are going on a bearhunt". Det är verkligen ett fantastiskt litet dagis han går på med superengagerade lärare. Vilmas jullov börjar idag, men hon tycker så mycket om att vara på Einars dagis så hon får vara där måndag och tisdag nästa vecka. På onsdag börjar jullovet på riktigt med kärt besök från Sverige: Kajsa, Erik, Annika och Jesper.

Bilder från lucia 

stannar

Nu har vi fått frågan om vi vill förlänga vårt kontrakt och vi har svarat: JA! Så nu stannar vi i Georgien till sommaren 2013. Känns jätteroligt och skönt! Hela familjen trivs bra och ville inte åka hem om bara ett halvår. Peeter trivs som fisken i vattnet med sitt jobb och har ingen som helst längtan hem till huvudkontoret i Stockholm. Barnen trivs också bra och anpassat sig otroligt bra. Vilma saknar nog Sverige ibland. Hon pratar fortfarande en hel del om vänner och familj därhemma. Einar kommer nog knappt ihåg att vi har bott i huset i Stuvsta. Jag har trivts förvånansvärt bra med att inte jobba. Och nu med lilla Ingrid så är livet bra mycket enklare än det hade varit med tre barn hemma. Tack vare Olga får jag så mycket hjälp och möjlighet till egentid. Den här veckan började jag att coacha en tidigare klient och nästa vecka har jag två. Det gav mig massa energi och det är en fantastiskt förmån att få möjlighet att jobba lite samtidigt som jag är mamma på heltid.

Vi stannar här över julen också. Det ska faktiskt bli roligt att fira jul i Tbilisi i år och väldigt, väldigt skönt att slippa flygresan hem. Idag har Vilma och jag varit ute och plockat mossa, kottar, tallkvistar, röda bär och lite annat från naturen som vi har dekorerat adventsljusstaken med. Besök får vi över julen också! Den 21december kommer äldsta syster Annika med familj på besök. Det ser vi verkligen fram emot. Och efter nyår hälsar vi farmor välkommen.

3 månader

Idag blir Ingrid 3 månader. Hon är inte längre en liten nyfödd en och jag får inte längre höra "Vaimee - patara" om jag går ut med henne (betyder ungerfär "herregud vilken liten en"). Hon sover fortfarande ganska mycket på dagarna, orkar vara uppe 1-2 timmar åt gången. Men när hon är vaken och inte är trött är hon nästan alltid glad och nöjd. Hon älskar när vi pratar med henne. Då svarar hon tillbaka med sina olika ljud. Och ler vi mot henne så får vi ett leende tillbaka. Det bästa som finns är att ligga på rygg utan blöja och sprattla i frihet. Just nu kämpar hon med att rulla över till mage. Hon är nästan där, men behöver ett litet handtag för att komma hela vägen runt. Storasyskonen älskar henne, men är lite hårdhändta i sitt pussande och kramande. Imorgon ska vi till doktorn för första vaccinationerna. Lite läskigt. Försöker ta vara på tiden med vår lilla prinsessa - det går så fort framåt...

snö

snö från grillen

Det bara snöar och snöar. Riktig julaftonssnö faller över Tbilisi. Jag tror att det har kommit mer snö under november än vad det gjorde under hela förra vintern. Om jag minns rätt hade vi inte snö förrän i februari förra vintern. Tyvärr är det nollgradigt så snön smälter snabbt bort. Igår var vi ute och lekte i snön. Vi byggde en snölykta och en snögubbe, men de är redan borta. I morse hoppades Vilma att de skulle få gå ut och leka i snön på rasten. Risken är nog att de får bli inne. De har inte riktigt någon "i ur och skur" pedagogik här. Einars dagis var i alla fall ute och lekte i snön i morse när jag lämnade honom.

utsikt från takterassen

läsa och skriva

Vilma har lärt sig att läsa. Hon började träna för en dryg månad sedan. Var jätteduktig och läste 10-15 minuter varje kväll efter skolan. Nu läser hon alla ord hon ser. Blir inte alltid helt rätt, men ofta kan hon luska ut vad det står. Att det ibland är på svenska och ibland engelska gör det inte alltid så lätt eftersom vissa bokstäver uttalas olika. Hon har också ork att läsa flera sidor i en bok. Hon är verkligen superduktig!

Einar har börjat skriva. Han skriver nu sitt namn helt själv. Han kan alla bokstäver, kan skriva av ett ord och även skriva hela ord själv om han får hjälp med stavningen. Han älskar att sitta vid datorn och skriva saker i word. Igår skrev han upp alla namn på barnen på dagis. Han är bara 3,5 år!

Vi är självklart jättestolta över våra barn. Men nu behöver vi träna mer på utomhusaktiviteter som att springa över rötter i skogen, cykla, åka skidor och åka skridskor. I Vilmas skola är de bara ute ca 30 min efter lunch om det inte regnar eller snöar. På Einars dagis är det lite bättre, men fokus är på kreativa aktiviter och inte på rörelse. Igår var vi i alla fall ute på en promenad upp för berget bakom vårt hus. Tyvärr var det kallare än vi trodde och blåste en hel del, så vi fick snart gå hem för att inte frysa.

vinterkyla

För ett år sedan skrev jag om novembersol här på bloggen. Då hade vi sol och milt väder hela november. I år har vi vinter istället. Igår var det 2 minus på morgonen. Vilmas skolbuss tyckte vi var sena och valde att inte vänta. Så jag fick glatt kasta i mig frukosten, ge Ingrid mat och sedan köra henne till skolan. På vägen tillbaka var det halt och jag fick sladd på bilen. Såg att det var is på vägbanan så jag tog det lungt, men det hjälpte inte. Bilen bakom såg ingen anledning att ta det lungt. Hans reaktion när jag sladdade runt på vägbanan var att tuta och köra om...

Har varit lite sjuka här hemma. Förra veckan hade jag ont i halsen och ont i huvudet och det kulminerade i lördags med 39 graders feber. Tror inte jag haft så hög feber sedan barnsben faktiskt. Men jag har också haft 37,5 och mått sämre. Gick och la mig med fleecetröja under världens tjockaste och varmaste duntäcke. Skönt till att börja med, men lager efter lager åkte av under natten och även täcket byttes tillslut ut. Även Ingrid hade feber. Hon kurerade sig med att sova konstant från fredag eftermiddag till söndag kväll. Och i måndags kväll var det Einars tur, 39 grade han också. Så han har varit hemma från dagis i två dagar.

väderomslag

I lördags svettades vi i t-shirts i Uplistiskhe. 15 grader med strålande, värmande sol kändes mer som 20 grader. I måndags blev det kallt och regnigt och under dagen förvandlades regnet först till snöblandat regn och sedan till snö. Igår var det nollgradigt och snö på kullarna runt om Tbilisi. Vintern är här! Lite tidigt om jag får tycka... Hoppas på ett nytt väderomslag så att vi får en lika härlig och mild höst som förra året!

besök

Nu har Åsa, Mathias och Alvar åkt hem. Tomt och lite ledsamt - vi har haft jätteroligt under en dryg vecka tillsammans. Vi har gjort Tbilisi - gamla stan, basroba och dry bridge market. Vi har varit på utflykt till Lopota i Kakheti, grottstaden Uplistsiskhe och gjort en snabb visit i Mtskheta. Vi har hängt hemma, lekt, sjungit på Einars dagis, provat Armensk konjak och ätit en hel del geogisk mat. De har fått uppleva både regn och solsken, turligt nog har det varit sol på utflykterna. Och vi har tagit massor av foton, har laddat över alla Åsas foton till min dator och tillsammans har vi nästan 1000 stycken... De bästa hittar ni här.

höstlov

Den här veckan har Vilma höstlov och vi har inlett lovet med ett besök hos frisören. I eftermiddag ska Vilma gå på balett på Einars dagis. Hon har pratat om att börja på ballet jättelänge - nu får hon testa i alla fall. Vi får se om Einar också vill vara med. I fredags var det Halloween party för de små barnen på Vilmas skola. Vad tror ni hon var utklädd till? Just det - balettdansös! Vilmas kommentar i fredags angående höstlovet (som ännu inte börjat): "Jag längtar tills mitt lov är slut. Jag vill gå i skolan." Hon tycker att det är såå kul - strålar som en sol både på morgonen och när hon kommer hem. Vi får helt enkelt se till att hitta på många roliga saker nu när hon är hemma så att hon inte blir uttråkad. Just nu ligger hon och lyssnar på "Kalabalik hos morfar prosten" i lekrummet. Imorgon blir det övernattning hos Olga och på onsdag får Vilma gå en dag på Einars dagis (enligt eget önskemål). Och på fredag får vi besök av Åsa, Mathias och Alvar. Tjohoo! Peeter är i Brüssel den här veckan så jag är solokvist med barnen, men tack vare vår supernanny Olga som alltid ställer upp så känns det inte så jobbigt. Håller tummarna för att nätterna blir lika bra som natten till idag och att de två stora sover gott långt in på morgonkvisten...

Förra veckan var jag och träffade andra mammor med nyfödda bebisar. Det var min vännina Lene som är doula som hade arrangerat "mammagruppen". Spännande med mammor och barn från så många olika länder, de var från Spanien, Frankrike, Italien, Georgien, Kamerun och England. Med papporna så var det nog ännu fler nationaliteter. Jag stack ut lite i gruppen - alla andra hade fött här i Georgien och var förstföderskor.

Vad händer om man blandar juice, vinäger och bakpulver?

foton

Eftersom huvudet är fullt av bomull och jag inte vet vad jag ska skriva så får jag fortsätta publicera bilder i stället. Här är en länk till foton från våra första veckor i Tbilisi. Har suttit på Ingrids lekfilt och valt ut bilder, medan hon legat bredvid och snusat. Hör inte till vanligheterna att hon kan ligga själv så här på kvällen.

Idag hade vi picknick på takterassen. Spännande tyckte barnen! Inte illa att kunna sitta ute i kortärmat på kvällen i mitten av Oktober. Lunchade med Peeter idag och det var för varmt för att sitta i solen. Bara att njuta så länge det varar!

lite av varje

Idag har vi fått TV-kanaler. Det tog oss ett år, men nu så har vi tillgång till en massa ryska och georgiska kanaler och några få men ack så värdefulla kanaler på engelska. Lägligt nu då det är lättare att sitta framför tvn med Ingrid i famnen än att försöka skriva något på datorn.

Idag har jag och Ingrid varit hos en barnläkare för vägning, mätning och allmän läkarkontroll. Det funkade lika bra som hemma, men kändes lite onödigt med en läkare för att väga och mäta. Vår vän Lene som är sjuksköterska och doula har nu köpt in en våg och en mätmatta från Danmark, så när den anländer kan jag väga och mäta hos henne.

I helgen hade vi fullt upp med sociala aktiviteter. Vilma hade klassfrukost på en restaurang i lördags och på eftermiddagen var vi bjudna på lammgrillning. Trevligt! I söndags var Vilma på kalas hos två av hennes nya klasskompisar (tvillingar). Denna gång leklandskalas med hög ljudnivå, clown, spindelman, trolleri och tårta såklart. Medföljande föräldrar satt i rummet bredvid och rökte... Men barnen verkade ha roligt! 

Här har finhösten kommit tillbaka. Hade riktigt kyligt ett tag, men nu har vi haft flera dagar med 20+ och sol. Härligt! Har ätit middag utomhus tre dagar i rad nu.

hell hour

Så kallas ibland timmen för tiden mellan dagishämtning och middag. Den är ett minne blott när man har en supernanny som Olga. Efter några stökiga nätter med Ingrid var jag idag jättetrött och hade kommit överens med Olga om att gå och vila en stund under dagen. Mycket kom emellan och det slutade med att jag inte kom i säng förrän efter det att Vilma kommit hem från skolan, strax efter 4. Olga roddade alltså 3 barn och fixade middagen medan jag vilade! Som grädde på moset stannade hon även kvar under kvällen och hjälpte mig eftersom Peeter är borta och roar sig på en ambassadmottagning.

Vi har hittat ett nytt dagis till Einar! Idag var hans första riktiga dag. Ett helt fantastiskt litet ställe som vi tror kommer att passa honom perfekt. 8 barn och två fröknar, en amerikansk och en georgisk, med stort fokus på lärande genom lek, musik och skapande. Vi var där på besök tillsammans igår och han kände sig trygg med en gång. Idag lämnade jag honom några timmar och när jag kom och hämtade var han uppspelt och glad och ville inte gå hem. Sånt gör en mamma glad! Det enda negativa är att dagiset ligger en bit bort och jag måste köra honom 15-20 min i Tbilisi-trafik.

Imorgon är det helgdag här - utlyst igår eftermiddag - pga att frankrikes president Sarkozy kommer på besök...

Ingrid 1 månad

Idag är det en månad sedan Ingrid kom till världen. Mycket har hänt sedan dess, men framförallt för oss andra. Ingrid ägnar fortfarande mest tid till att sova och äta. Just nu väntar vi på en rejäl urladdning, hon har inte gjort #2 på 2 dagar och det bekymrar så klart föräldrarna lite. Framförallt som hon verkar ha ganska ont i magen och sover dåligt på nätterna. En trött mamma är inte en särskilt kreativ bloggare så detta får räcka för nu. Men lite bilder från Ingrids första veckor i livet kan jag i alla fall bjuda på.

dagisskola

Ganska tuff vecka bakom oss med försök att komma in i någon form av vardagsrutin. I måndags började Vilma på sin nya skola, eller dagisskola som hon kallar det. Hon går på Kindergarden, som egentligen är mer likt dagis än skola, men ändå mycket mer undervisning är på dagis hemma och själva skolan är stor med elever upp till gymnasienivå. Vilma var så uppspelt och stolt första dagen och snyggt uppklädd i skoluniform. Inga problem att lämna henner där, hittade kompisar direkt och åkte själv i skolbussen redan dag 2. Men mot slutet av veckan tog tröttheten ut sin rätt och hon var ledsen och ville inte gå... Har nu vilat upp sig över helgen och vi hoppas att det är en glad liten tjej som vaknar imorgon för att gå till skolan. Hon har "show and tell" imorgon och har förberett sig på att berätta om när Madicken hoppar från taket.

Einar skulle börja på sitt gamla dagis. När vi kom dit i måndags var ingen av de gamla dagisfröknarna på plats och nästan inga barn som vi kände igen. Einar hade ingen namnskylt vid sin plats och hon som driver dagiset var inte där. Jag blev både ledsen och arg, men lämnade ändå Einar där. Har sedan pratat med fd fröknar och föräldrar och fått höra vad som hänt under sommaren. Lång historia kort: fröknarna har fått gå på lång, obetald semester med kort varsel och fått ändrade villkor av ägaren. Detta ledde till konflikter mellan ägaren och föräldrarna, vilket slutade med att de flest valt att byta dagis. Efter en del funderande har vi valt att göra detsamma, så just nu får Einar vara hemma tills vi bestämt oss för en ny lösning. Troligtvis börjar han på dagis i Vilmas skola, även om han då blir minst av alla...

Här är i alla fall två glada barn första dagisdagen.

Tillbaka i Tbilisi

Nu är vi tillbaka i Tbilisi! Det känns fantastiskt bra att vara hemma igen efter en lång och härlig sommar i Sverige. Tillbaka kom vi med en ny familjemedlem - lilla Ingrid! Hon var 11 dagar när hon fotograferade sig för sitt pass och 16 dagar när vi satte oss på flygplanet. Imorgon blir hon 3 veckor och inom kort har hon bott längre tid här än i Sverige...

I fyra dagar har vi varit på plats. Den mesta tiden har vi ägnat åt att packa upp och få ordning i huset. Inte bara 6 resväskor som skulle packas upp. Vi har tagit fram skötbord, barnvagn och annat som behövs till en liten bebis. Det har också varit lite extra att packa fram och ställa i ordning då vi har haft andra som bott i huset under några veckor i sommar. Vi har också hunnit med att köpa saker inför Vilmas skolstart imorgon och hämta hennes skoluniform hos skräddaren. Varmt och skönt är det också. Igår var vi förbi på Betsys hotell och badade i poolen. Precis som vi gjorde första helgen då vi kom hit för ett år sedan.

Imorgon börjar Vilma sin nya skola och Einar ska tillbaka till dagis. Spännande! Men framförallt skönt att komma tillbaka i någon form av vardagsrutin. Det är nu mer än 3 månader sedan barnen gick på dagis.

Skönt att vara tillbaka i Tbilisi och roligt att vara tillbaka på bloggen!

underbara Sverige

Vi har nu varit hemma i Sverige en dryg vecka. Det har varit högt tempo men en helt fantastisk tid. Vackert väder, glada barn och många härliga återseenden. Sverige och Stockholm är verkligen underbart den här tiden på året. Det är nästan så att jag börjar fundera över vad vi gör i Tbilisi egentligen. Kan någon påminna mig?

Olga har lämnat oss och är sedan i natt tillbaka i Tbilisi. Vi har hunnit med massor tillsammans. De två första dagarna tog vi det lungt men sedan förra måndagen har det varit fullt fart. Vi har varit på barnkalas hos Santi och Felix 5 år, firat nationaldagen på Skansen, besökt farmor, njutit av Zetas, spanat in Ikea, lekt på Junibacken, picknickat med gamla dagis, välkomnat mormor och morfar hem från Gotland, badat i Kvarnsjön, promenerat i Gamla Stan, åkt båtsightseeing, ätit lunch på Fjällgatan och shoppat på H&M. I lördags lämnade Vilma och jag av Olga i Uppsala för ett kort besök hos sin förra familj. Väl i Uppsala passade vi på att träffa Lena, Olle och Ville. Därefter har vi hunnit med att fira Erik 9 år, ytterligare ett barnkalas hos Nisse 3 år, middag med Catrine, Niklas, Emil, Melker och Hilda och nu två dagars båtutflykt till Högböte tillsammans med Christer, Eva, Åsa och Alvar. Ser nu fram emot några dagars lugn innan Peeter kommer hem på Lördag...

Tänkte nu ta en paus i bloggandet. Det är lite svårt att beskriva "Livet i Tbilisi" när man befinner sig i Sverige...

kortklippt

Förra veckan fick vi äntligen med oss Einar till frisören. Det krävdes en hel del övertalning och mutor innan han gav med sig. Väl där skötte han sig exemplariskt och verkade till och med tycka att det var kul. Frisören putsade och putsade och vågade inte riktigt klippa av honom håret, det var först efter tredje påpekandet om att vi faktiskt ville ha en kort frisyr som det rök. Så det tog ett bra tag för honom att bli klar. Jag var inte 100 procent nöjd med resultatet och har varit där med saxen själv lite grann efteråt. Nu har alla vant sig och Einar verkar riktigt nöjd. Han kunde till och med ha små tofsar fortfarande vilket gjorde honom glad.

jordgubbar

Nu säljs jordgubbar i vartenda hörn. Vi köper nästan varje dag och äter för glatta livet. Billiga har de blivit också, mindre än 10 kr per kilo. Just nu kokar jordgubbssylt på spisen. Ska bli gott att komma tillbaka till i höst. Även rosor och pioner blommar för fullt och vi har mullbär på tomten. Vad gör man av dem? Det har nu varit varmt och härligt väder sedan en vecka. Kvällarna är superhärliga, att sitta ute i kortärmat till sent på kvällen är bara för skönt. Idag är det nästan 30 grader i skuggan och sol vilket gör det nästan för varmt. Aldrig är man helt nöjd...

Annars gör vi oss redo för hemfärd. På lördag åker jag med barnen och tar med oss Olga. Peeter stannar här två veckor till. Ska bli jätteroligt att visa Olga Sverige och Stockholm. Jag sysselsätter mig med allmänt fix inför hemresan: intyg till flyget pga att jag är gravid, köpa presenter till alla kalas vi ska på, tvätta bilen mm. I eftermiddag ska vi till en skräddare för att ta mått på Vilma till hennes skoluniform. I höst ska hon börja på "Kindergarden" på en större skola där barnen har uniform. Hon är så glad!

Batumi

Igår morse kom vi hem från Batumi. Vår långhelg där var både bra och mindre bra. Att tro att man ska kunna sova på ett Georgiskt nattåg var ju lite mycket att önska. På vägen dit var det väldigt varmt, fönstret gick inte att öppna, folk rökte i gången utanför, överslafen var väldigt hård och tåget mycket högljutt och skakigt. Men barnen sov i alla fall bra hela natten. Hemresan var bättre, men sov ändå inte mer än några korta slumrar. Väl framme var vädret som vanligt inte riktigt lika varmt som jag hade önskat och förväntat mig. Hade packat för lata dagar vid stranden och poolen, men det var inte alls så varmt och hotellets utomhuspool hade inte ens öppnat för säsongen. Men Batumi var nog ändå lite av en positiv överraskning. Hade inte så höga förväntningar, varken på staden eller på Svarta havet och det är forfarande inte ett ställe jag skulle rekomendera någon att åka till från Sverige. Men det var mycket som var ganska fint. Strandpromenaden, parken längs med havet, gamla fina byggnader och gator. Det härligaste var nog att det var ganska öde. Säsongen hade ännu inte kommit igång och stranden var i stort sett tom. Enligt Olga så finns där inte en ledig kvadratmeter i juli och augusti. Ljuset på stenstranden påminde mig till viss del om Gotland. Vi gjorde egentligen inte så mycket. Promenerade på stranden, besökte akvariet, försökte ta oss in på en privat delfinshow på delfinariet (som inte öppnar förrän 1 juni), simmade i inomhuspoolen, besökte hamnen och åt mycket Adjaruli Khachapuri. Fick även tillfälle att träffa Stine och George (min lärare på matlagningskursen) som nyligen flyttat till Batumi. Och inte minst så hade vi det mysigt tillsammans!

Fler bilder

äventyr

Ikväll bär det av på äventyr! Vi ska ta nattåget till Batumi vid Svarta havet. Tåget går kl. 22.55, så just nu två trötta barn som bara väntar på att få åka. Ska bli spännande att se vilken standard som erbjuds. Om man frågar någon georgier här så blir svaret "normal". Internationella som vi pratat med säger att det är OK. Vi får se... Väl framme har vi lyxat till det och ska bo på Sheraton, så då kommer det inte gå någon nöd på oss. Tyvärr sammanfaller detta lilla äventyr med att jag för första gången på mycket länge har åkt på en rejäl förkylning. Har ont i halsen och är allmänt hängig. Peeter är bortrest och ska möta upp oss i Batumi på fredag. Har dessutom haft en fullspäckad dag med coachklient på förmiddagen, team workshop med en organisation på eftermiddagen och sedan packat. Och jag som helst bara skulle vilja lägga mig ner och vila bort min förkylning.

tråkiga nyheter

I torsdags ringde min fd chef från St Jude Medical och meddelade mig att stora delar av företagets verksamhet i Sverige ska läggas ner. All tillverkning flyttar utomlands, 500 tjänster varslas och kvar blir ca 150 tjänstemän inom forskning, utveckling och stödfunktioner. Nyheten visades på ABC-nyheterna i fredags. Även om jag själv inte påverkas så är det en sorglig nyhet. Företaget är mycket välfungerande och många kompetenta medarbetare kommer att förlora sina jobb. I och för sig inte helt oväntat, det är inte många företag i Sverige som bedriver den typen av arbetskraftskrävande tillverkning som St Jude gör. Jag lider självklart lite extra med mina närmaste kollegor på HR som kommer att få ta ett stort ansvar i processen och möta många ledsna kollegor samtidigt som de själva riskerar uppsägning. Tråkigt helt enkelt!

klänning

Har bestämt mig för att sy upp en klänning. Ska på två bröllop i sommar då jag kommer att vara ganska tjock om magen och det är inte alltid helt lätt att hitta en fin klänning då. Engagerade Olgas dotter Elena som utbildar sig till designer och hon har hjälpt mig att hitta tyg, skräddare och rita klänningen till mig. Har varit ett par rundor till tygaffären och skräddaren och en hel del funderande på om det verkligen kommer att bli bra... Det hela började med att jag egentligen inte hittade något tyg som jag gillade, men bestämde mig ändå för att göra klänningen. Efter en helg av ånger kom jag fram till att det här ju inte alls var en klänning som jag ville ha - rosa chiffong jag? Fick alltså kalla fötter och hade egentligen bestämt mig för att strunta i allt när Elena och jag ändå åkte till en annan tygaffär för att se om det kanske fanns något tyg som jag skulle gilla. Hittade ett fantastiskt vackert tyg som jag föll för direkt. När jag stod och höll i det kom affärsbiträdet fram till mig, sa något på georgiska och tog det ifrån mig. Visade sig att någon redan hade "reserverat" det och hon hade just kommit för att betala. Hm? Hittade i alla fall ett annat tyg som jag gillade och bestämde mig för att säga GO till projektet igen. Sedan har det varit jakt efter blixtlås, foder och band i rätt längd, färg, modell, material och bredd. Allt detta har tagit ganska mycket tid och om jag själv skulle debitera den tiden skulle den här klänningen bli riktigt dyr! Var och provade för första gången igår och det kändes inte 100% bra. Såg ganska säckigt ut. Jag var där utan "tolk" och skräddaren kan bara några ord engelska, så jag hoppas verkligen hon förstod vad jag ville ändra. På tisdag ska jag dit och prova igen... Ungefär så här är det i alla fall tänkt att den ska se ut:

stor kille

Einar har blivit stor! Han har inte bara fyllt 3 år, någonting annat har hänt också. Svårt att sätta fingret på vad det är, men han är bara så mycket större i sitt sätt att vara och uttrycka sig.

Häromdagen när Vilma bad om att få ett tuggummi så frågade Einar: "Är jag 3 år nu?" Han hade blivit lovad att få prova att tugga tuggummi igen när han fyllt tre. Tidigare försök har slutat med att han direkt svalt tuggummit. Den här gången gick det bättre, men han ville spotta ut på en gång så det blev inte så mycket tuggande i alla fall.

Förra veckan kom jag till dagis och Einar hade skrubbat sig på armen. Han hade spelat fotboll! Aldrig hänt tidigare. Och i helgen när jag frågande om han ville lägga pussel så ville han inte. Han ville spela fotboll istället! Behöver kanske inte oroa mig så mycket för den försenade 3-års kontrollen i sommar. Han kan ju både hoppa jämfota och sparka boll!

besatt

Jag är besatt av vädret. Tänk att vädret påverkar en så mycket. Kallt och regn - dåligt humör, varmt och sol - bra humör. Tyvärr har det varit alltför mycket kallt och regn här under mars och april. Jag visste att vårarna här skulle vara regniga och blåsiga, men hade inte förstått att det skulle pågå så länge och att det skulle vara så kallt. Det känns avlägset att tänka sig att längta hem till Sverige på grund av vädret, men det har jag faktiskt gjort. Har pysslat med att göra fotoböcker och har bla gått igenom bilder från våren 2009. Och det var såå många härliga bilder (även om jag såg mig själv i dunjacka och mössa på en bild från juni).

Nu har det i alla fall varit riktigt varmt och skönt i några dagar. Så trots enstaka regnskurar är jag nu på mycket bättre humör!

Eva på besök

Nu har Eva och Christer åkt hem. En dag tidigare än planerat på grund av att Air Baltic ställde in deras flyg hem. Trots förkortat besök och ganska trist väder så tror jag att de hade en härlig semester här med oss. Vi tyckte i alla fall att det var jätteroligt att ha dem här och vi hann med en hel del på en vecka. Besöket inleddes med firandet av Einars födelsedag. Dagen efter gjorde vi Tbilisi. Vi promenerade ner till gamla stan längs med Rustaveli, gick upp till Narikala och besökte loppmarknaden. På skärtorsdagen åkte vi på en dagsutflykt till Sighnaghi. Var nytt även för mig då det var tjock dimma senast vi var där. Solen sken och temperaturen nådde nästan 20 grader. Långfredagen regnade bort, vi tittade på film mitt på dagen och barnen fick leta påskägg en dag för tidigt. Sedan bar det av på 3-dagars trip till Vardzia och regionen Samtskhe-Javakheti. Vi fick uppleva alla väder under resan: snö och minusgrader, regn och dimma och härligt vårsommarväder. Det blev i alla fall en jättelyckad resa med många upplevelser och vackra vyer. Bilderna talar nog för sig själv. Mitt främsta minne från resan är nog ändå Christers förtjusning i det georgiska brödet. Har även fått mig och Peeter att börja uppskatta det och det kommer definitivt bli fler promenader ner till den lokala bagaren.

Sighnaghi

3 år

Igår fyllde Einar 3 år. Han firade sin födelsedag stort med presenter på morgonen, kalas på dagis, besök i Vake-parken med karusellåk och grillade hamburgare till middag. Bästa presenten kanske ändå var att moster Eva kom på besök. Precis när vi var på väg till dagis kom Eva upp ur sängen efter att ha landat i Tbilisi under natten. Einar var såå uppspelt och skulle visa sina födelsedagspresenter, sina dvd-filmer, sakerna i lekrummet och hur snabbt han kunde springa. Kalset på dagis var mycket lyckat. En lite avvaktande Einar till att börja med, men efter ett tag så släppte det och han busade och hade skoj. Fröknarna hade ordnat så fint med dukning, ballonger, ett fint födelsedagskort och en personliga hälsningar i små kuvert från alla kompisarna på dagis. Jag tror att Einar tyckte att det var en superdag!

Fler foton

hamburgare, ankor och påskpynt

Igår var Vilma och Einar på födelsedagskalas på McDonald's. Det var en kollega till Peeter, vars dotter fyllde 5 år, som hade bjudit Vilma och Einar. "Kalas på McDonald's? Nej, du skojar..." var Vilmas reaktion. Det var högljutt, hög volym på stereon och nya lekar i ett. Sedan Happy Meal och tårta. Ja, de tyckte det var kul även om de inte kände några av barnen och alla pratade georgiska.

På kvällen var Vilma och jag på ballet och såg en barnföreställning av "Den fula ankungen". En fullspäckad dag alltså. När jag satt bredvid Vilma i salongen fick jag en härlig känsla i kroppen. Det här är livet - att få uppleva saker tillsammans med sina barn. Och jag njöt av tanken på att jag förhoppningvis kommer att ha mina barn i huset en sådär 20 år framöver.

Idag har vi bakat och påskpysslat och haft Alf, Eva och Agneta på fika på eftermiddagen. Hade egentligen tänkt ut och träna på att cykla, men det spöregnade hela förmiddagen och sedan blev det inte av. Nu en härlig vårkväll. Borde egentligen gå ut en sväng, men nu är det läggdags. Saknar vår härliga tomt i Stuvsta!

Vashlovani

Den här helgen har vi varit på besök i nationalparken Vashlovani. Den ligger på gränsen till Azerbajdzjan, så lång sydost man kan komma i Georgien. Vi var där tillsammans med Max, Marcella, Kieron och Inga, som guidade oss fram i den ganska ogästvänliga terrängen. Det var verkligen en speciell plats, karg halvöken med berg som såg ut att vara gjorda av lera. Kanske inte vackert som den svenska skärgården på sommaren, men majestätisk, dramatiskt och imponerande.

Helgen började dock inte så bra. Fredag eftermiddag hämtade jag två barn från dagis som såg ut som de skulle medverka i en reklam för tvättmedel (före användning). Att inte ta ett bad inför utflykten till ödemarken var inget alternativ. Vi hade dock inget vatten i kranarna sedan tidig morgon. Ringde vattenbolaget och frågade när vattnet skulle komma tillbaka. Runt 7 på kvällen var svaret vi fick. Bra! Vid 8-tiden lördag morgon kom vattnet tillbaka och en halvtimme senare fanns tillräckligt med varmatten för att kunna ta en dusch. Vi lämnade därför ett kallt och regnigt Tbilisi något försenade, men med två rena barn.

Väl framme i nationalparken hade vi härligt vårväder, temperaturen steg säkert 10 grader bara de sista 10-15 kilometerna. Vi körde runt i parken och upplevde dess natur, stannade för fika och tittade på utsikten. Det fanns inga riktiga vägar utan vi körde på grässlätter, i raviner och genom floder. Det var tur att jag inte är mer gravid än vad jag är, en månad senare skulle resan ha varit rejält obekväm. Framåt kvällen kom vi fram till stugorna vid floden. Vi grillade och njöt av stillheten, elden och stjärnhimlen. Det var bara vi där förutom parkvakten, Hamlet, som bjöd på mat och vin och höll oss sällskap större delen av kvällen. Han var nog ganska ensam därute.

På söndagen tog vi en lite tur bort längs med floden. Temperaturen steg och solen värmde. Barnen lekte i sanden, blev rejält smutsiga och fick avsluta utflykten med att doppa sig i floden för att bli rena. Resan tillbaka blev ganska dryg. Vi startade tidig eftermiddag och bara att ta sig ut ur nationalparken tog ca 2 timmar. Vi var inte hemma förrän vid sju på kvällen. Då med två biltrötta barn. Sista halvtimmen hade vi ett konstant gnäll från baksätet. Men det var det nog ändå värt...

Fler bilder

full fart framåt

Idag har jag och Amanda, eller Coach Tbilisi som vår verksamhet heter, haft vår första ”Hiking and Co-Coaching” tillfälle. 5 personer dök upp och verkade alla väldigt nöjda efteråt. Var verkligen roligt och gav mig en hel del energi! Förra veckan startade vi upp en ”Vision Group” och har nu genomfört 2 av 4 tillfällen. Jag är i full gång med en klient och startar med en andra nästa vecka. Vi har också fått en förfrågan om teamutveckling från en NGO. Så det är full fart på verksamheten. Tror att jag ska fira det med att låta Olga hämta barnen från dagis och lägga mig i sängen och läsa min bok. Var länge sedan jag tog mig tid för det...

Igår var det officiell invigning av Svenska Ambassaden här i Tbilisi. Den stora celibriteten för kvällen var Carl Bildt. En man som har mycket högt anseende bland många som arbetar i den här regionen. Jag insåg att det finns många fler svenskar här än de vi hittills har träffat. Kändes faktiskt lite ovant att cocktail-prata på svenska...

somna själv

Tänk vad livet blir enkelt med lite mutor och belöningar. Vi tyckte det var dags för Vilma att lära sig somna själv på kvällarna. Einar har kunnat göra det sedan länge, men Vilma har antingen blivit hysterisk om vi lämnat henne eller kommit efter oss och helt enkelt tillbringat kvällen tillsammans med oss om hon haft svårt att somna. Så vi skapade en kalender för mars, köpte klistermärken och båda barnen har fått klistra ett märke för varje dag som de somnat utan förälder i rummet. Utlovade även en present efter 10 klistrade märken. Funkade från dag 1!

Einar har också börjat klä på sig själv så smått. Äntligen!!! Från att ha varit en strid för att få på honom kläder på morgonen överhuvudtaget, sitter han nu på golvet och kämpar med plaggen. Tar lite tid och kräver lite moderligt tålamod, men ändå härligt att se. Och Vilma har lärt sig knyta rosetter. Vi köpte ett par "typ" Converse till henne med snörning och dragkedja och hoppades att det skulle räcka med att dra upp och ner dragkedjan. Men hon satte sig ner och tränade direkt och vips så kunde hon!

Gudauri

Igår var Peeter och jag och åkte skidor i Gudauri. Peeter tog en dag ledigt och vi lämnade Tbilisi kl. 8 tillsammans med vårt resesällskap, Ian och Alison. Resan upp tog bara 1,5 timme. Vi hyrde all utrustning på plats: skidor, pjäxor, stavar, hjälmar och skidglasögon. Utrustning och liftkort för dagen kostade knappt 280 kr per person. Vi hade en fantastisk dag med nästan tomma backar, fantastiskt landskap, en hel del solsken och perfekt snö. Och jag var bättre på skidorna än jag förväntade mig, har inte åkt alls på 6 år... Vågade mig till och med på att åka lite off-pist, men det var mer än mina stackars otränade lår klarade av. Enda skuggsidan för dagen var att vi inte hade med oss någon solkräm. Smorde in oss på morgonen, men borde ha kompletterat under dagen. Idag är jag röd som en kräfta på kinder, haka och näsa. Om man är ute i snön hela dagen på ca 2500 meters höjd så tar solen ganska bra. Hur gammal måste man bli för att lära sig?

Fler bilder

sköna söndag 2

I morse fick Peeter och jag slumra om lite när barnen gick ner och lekte själva efter att ha druckit sin morgonvälling. Klockan 9 kom de upp och sa att det var dags att vakna. De ville visa oss något... Hmm, hade varit väldigt tyst – kan de ha hittat på något bus? Vi fick följa med ner i lekrummet och det visade sig att de hade städat hela rummet. Och det var riktigt stökigt i går kväll. Vilka barn!!!

Lunchen idag blev pastasallad som picknick på takterassen. Där stannade vi sedan hela eftermiddagen. Låg ömsom i solen och ömsom i skuggan när det blev för varmt i solen (det ni!). Även fikat avnjöts på taket. Barnen roade sig med att läsa och rita. Vi började fantisera om fler lata dagar och kvällar på takterassen. Måste inhandla utemöbler och bygga upp ett drinkförråd.

Dagen avslutades med middag på Vilmas favoritrestaurang – Ban Thai! Vi promenerade både dit och hem och jag var barfota i skorna. Det är vår! Och helt plötsligt nästan sommar...

vårkänsla

Den här helgen har våren kommit till Tbilisi, 8-10 grader varmt, sol och fågelkvitter. Som jag har längtat!

Igår tog vi fram cyklarna och barnen började med att cykla runt på vår lilla, lilla gårdsplan utanför entrén. Sedan gjorde vi en utflykt till "Turtle Lake", en liten konstgjord sjö ovanför stan. Vi avnjöt picknick och Vilma cyklade runt sjön med pappa joggandes i hasorna. Einar har ännu inte fattat hur man trampar tre-hjuling, men han fick i alla fall låna Vilmas gamla mindre cykel med stödhjul och åke fram påputtad av mig. Blir nog fler tillfällen dit, här på gatan vågar vi inte cykla i alla fall!

Idag har vi varit på brunch hos en dagiskompis och gjorde sedan en utflykt till "Jvari Church". Där blåste det så kallt att matsäcken fick intas i bakluckan på bilen. Så än är inte våren här på riktigt...

Bakuriani

Har varit på helgutflykt till Bakuriani tillsammans med Sally, Lene och Paul. Bakuriani är en av Georgiens två skidorter. Det var härligt att komma ut ur stan, första riktiga utflykten sedan vi kom tillbaka från Sverige. Vi hade tur med vädret - det hade kommit ordentligt med snö och solen sken i ansiktet på oss både lördag och söndag. Bakuriani var både georgiskt och barnvänligt. Lätt kaosartat med bilar överallt, oplogade vägar och underdimensionerade parkeringsplatser. Ofärdiga byggnader och övergivna gamla Sovjethotell.

På lördagen tog vi en modern kabinbana halvvägs upp på en av bergstopparna. Tyvärr var sikten inte så bra just då, annars skulle vi tydligen haft utsikt över hela Kaukasus. Vi åkte häst och vagn och besökte en park med både karuseller, kälkbacke och skridskobana. På kvällen intog vi en mycket okulinarisk middag på hotellet bestående av khatchapuri, torrt vitt bröd, kall korv i tjocka skivor (av falukorvstyp), vitkålssallad och en form av potatissallad. Gick hungrig och lite besviken därifrån! Men rummen på hotellet var bättre än väntat. Vi hade jagat hotellrum i dagarna tre och vara bara glada när vi hittade ett hotell som faktiskt hade rum lediga och var villiga att boka oss bara för en natt. Lyckades tydligen välja årets mest fullbokade helg.

På söndagen tog vi en promenad i snön till barnbacken. Där kunde man åka scooter och rida eller varför inte hyra en snowracer och ta sig upp för backen i specialbyggd "kälklift". Träffade också på andra vänner och fick en trevlig lunch tillsammans innan vi packade bilen och åkte hem igen. Blev ingen skidåkning för någon av oss denna gång. Men nu vet vi i alla fall vad vi har att vänta oss nästa gång vi åker dit...

Bilder från resan  

coach tbilisi

Igår hade jag min första coachklient här. Lite nervöst innan, men jätteroligt att komma igång. Känns bra att få göra något annat än att bara fokusera på mig själv och barnen. Ska starta en coachverksamhet tillsammans med en annan mamma från dagis som också är utbildad coach - Coach Tbilisi. I början av nästa vecka har vi förhoppningsvis vår hemsida klar. Har själv byggt den så nu kanske jag ska lägga till "webdesigner" i mitt CV. Lovar att lägga upp en länk här på bloggen så snart den är klar.

sköna söndag

Solen sken ett tag nu på eftermiddagen efter nästan två veckor av snö, regn, snöblandat regn, grå himmel och slask. Jag har legat och tagit igen mig en stund på soffan och lyssnat på bra musik medan barnen under full tystnad pusslat på vardagsrumsgolvet. Einar fyllde hela golvet (och det är stort!) med pussel redan under förmiddagen och nu städar Vilma in dem igen i smyg. Peeter bakar äppelkaka och förbereder köttfärsfyllningen till pirogerna som vi tänkte äta till middag tillsammans med en redan tillagad borsjtj. Idag har vi också hunnit med att sko-shoppa. Vilma har vuxit ur nästan alla sina skor och nästa helg planerar vi att åka till bergen och snön så vi var tvugna att hitta ett par vettiga vinterskor till henne. Vi lyckades egentligen inte, men kom hem med ett par höststövlar (i stor storlek som vi hoppas kunna göra varma med ett par rejäla sockar), två par gympadojor och en kappa till henne. Så mer framgångsrika än jag hade förväntat mig var vi i alla fall!

sovjetnostalgi

Det är inte så mycket som påminner om att Georgien en gång inte allt för länge sedan tillhörde det stora imperiet Sovjetunionen. Men det finns några saker som verkligen får en att tänka på Sovjet.

Gympahallen, skridskobanan och simläraren till exempel. Skridskobanan är sliten, ståtoa som luktar sunk, superduktiga småtjejer med skrikande, stenhårda personliga tränare och bara det faktum att det är en konståkningsbana som är bara för konståkning, och ingenting annat, känns väldigt mycket Sovjet.

I vissa affärer får jag en känsla av att Lenin fortfarande har inflytande. Kundservice vet man inte vad det är, de förföljer mig med en halvmeters avstånd och köpt är köpt och betalat är betalat. Även om de tagit ett annat pris än på prislappen så finns ingen möjlighet att få pengarna tillbaka. Jag vet egentligen inte om det här är ett arv från Sovjet-tiden (jag har ju aldrig varit i Sovjet så hur kan jag uttala mig), men jag får ändå en öststatskänsla...

Sovjetbyggnader! De är inte så många här i Tbilisi, men de finns! Här är en länk till ett urval foton från en bok med byggnader från forna Sovjetunionen där Georgien representeras på två bilder. De är bara underbara! Tror att vi ska beställa boken...

nytt liv

I slutet av augusti blir vi fem i familjen. Jag är redan ordentligt rund om magen, så det går inte att dölja längre. Efter fredagens matlagningskurs med brownie och cheesecake till efterrätt ser det ut som att jag snarare är i sjätte månaden än i fjärde (jag var med och gjorde efterrätten och har nog aldrig bakat något med så mycket smör, choklad, socker och annat onyttigt i...)

Förra veckan var vi och gjorde ultraljud. Helt fantastiskt att se det lilla livet leva rövare inne i magen på mig. Det var minst sagt full fart på den lilla krabaten! Tänk att allt nästan är helt utvecklat redan efter 12 veckor. Inte konstigt att man är trött... Nu ser jag fram emot att ha lite mer energi och inte bara vilja lägga mig ner och vila hela tiden.

Vår lilla alien

tomt i huset

Ikväll är bara jag och Einar hemma. Peeter är i Sverige sedan i lördags. Hans mamma har opererats idag och jag har inte hört något än, men har tänkt på henne hela dagen och hoppas verkligen att allt gått bra. Vilma sover över hos Olga i natt. Hennes egen idé, hon har tjatat om det sedan vi var där på middag. Hon packade själv sin lilla väska och gav sig glatt iväg tillsammans med Olga vid sextiden. Jag ringde just för att säga god natt!

Idag har Vilma varit på gymnastik för första gången. Hon stormtrivdes! De hoppade på trampolin, sprang, gick som apor och gjorde säkert en del annat. Jag vet inte för jag fick inte vara kvar i hallen. Höll mig ändå kvar den första halvtimmen för att försäkra mig om att hon var OK. Det är lite annorlunda än i Sverige måste jag säga. En stor hall, med alla möjliga gymnastikredskap och barn och ungdomar i olika åldrar i en enda röra. Vilmas lärare kunde inte mycket engelska, men tillräckligt för ett gäng 4-åringar och det som räddade situationen var att hon fick vara i en grupp tillsammans med sina dagiskompisar. Pratade med en mamma om att försöka något liknande med simningen.

Nu ska jag försöka hålla mig vaken några timmar till för jag har en skype-date med Peeter senare i kväll.

isprinsessan

Igår var jag och Vilma och åkte skridskor tillsammans med Vilmas kompis Bella och hennes mamma. Det var första gången Vilma stod på ett par skridskor (och första gången för mig på mycket länge...). Vilma var förvånansvärt duktig och modig (med tanke på vem hon brås på). Hon stegade iväg på isen som om hon inte hade gjort annat, ramlade gång på gång men var lika glad för det. Efter ett tag fick jag inte åka med henne längre för hon och Bella skulle åka själva. Om vi åker fler gånger kanske hon faktiskt börjar åka på skridskorna på riktigt! Tyvärr har hon inte en så bra skridskolärare, jag har aldrig varit bra på att åka skridskor och kommer aldrig att bli det. Ont i fötterna får man också av de där konståkningsskridskorna. Men jag tror inte vi ska ge oss in på att anlita någon georgisk skridskolärare. De barn som var på isen med sina personliga tränare blev utskällda om de ramlade och tränaren gjorde en toffs på huvudet på dem för att ha något att hålla i när de skulle träna hopp... De här barnen var mellan 4-7 år och jätteduktiga (men gråtfärdiga). Trist att se! Som ni ser på bilderna så hade Vilma ingen hjälm på sig. Fanns självklart inte att hyra och jag hade glömt cykelhjälmen hemma. Tveksam till om det går att köpa jofa-hjälm här...

Fler bilder

morgonmörker

Det är fortfarande mörkt när vi vaknar på mornarna här. Solen går inte upp förrän kl. 08.05 (enligt yr.no). Inte konstigt att man är trött och gärna ligger kvar i sängen. Jag blev faktiskt förvånad när jag såg hur mycket tidigare solen går upp i Stockholm - hela 20 minuter, det kunde man inte tro. Men vi har i alla fall två timmar längre dagsljus på eftermiddagarna här än i Stockholm, solen går ner kl. 18.24. Det njuter vi av!

simskola

Igår skulle Vilma börja på simskola. Vi var där i måndags för att titta. Jag kände direkt att det här nog inte är riktigt vad jag hade tänkt mig. En stor och en liten bassäng, barn i olika åldrar som simmar fram och tillbaka och en lärare som står och skriker på dem på georgiska och bristfällig engelska. Hörde henne inte yttra ett positivt eller berömmande ord på 45 minuter. Frågade Vilma och hon tyckte att det verkade roligt och svaret var JA! Tycker du fröken verkar snäll? JA! Hmm?? Vill du börja här? JAA! OK, ska vi börja nästa vecka? Nej, den här veckan! OK, då gör vi väl det.

Så igår åkte vi dit igen. Vilma glad och uppspelt, men blev jätteledsen när jag berättade att jag inte hittat hennes simglasögon. Simläraren hade ju sagt att hon skulle ha det med sig (liksom badmössa och badtofflor). Efter det brytet var jag på väg att backa ur, men Vilma bestämde sig för att hon ville gå även utan simglasögon. Väl där fick jag frågan om vilka dagar vi skulle gå. Onsdagar sa jag då (eftersom hon sagt att det var då det var små barn där). Man kan inte gå bara en gång i veckan fick jag till svar. Eh, en gång i veckan räcker för oss. Men då kommer hon ju inte "avancera"... Jag var på väg att backa ur igen, men Vilma stod på sig. Hon ville gå på simskola, två dagar i veckan. Vi betalade, gick och bytte om och jag följde med Vilma ut till bassängen. Då fick jag veta att jag inte fick vara med henne där inne. Kan förstå att de inte vill ha föräldrar hängande i simhallen varje gång, men första gången på simskola för en 4-åring måste jag ju få vara med tills jag vet att hon är OK. Så jag ignorerade och stannade kvar. Vilma hoppade i, men gjorde det tydligen på fel sätt och fick en tillrättavisning. Sedan gick hon nyfiket framåt i poolen, men också det var fel enligt läraren. Hon ville ha Vilma att ta tag i stången längs med kanten och göra något, men då brast det för Vilma och nu var det Vilma som backade ur. Hon ville inte längre... Upp ur poolen, byta om igen, pengarna tillbaka och en tjej som nog inte vill börja på simskola längre.

Nästa vecka ska vi prova gymnastik istället!

mornar

Det bästa med att inte jobba är mornarna. Att ligga kvar i sängen och mysa med barnen den där lilla extra stunden. Ofta får jag dem levererade till sängen en och en någon gång mellan kl 7 och 8 (om någon av dem inte redan landat där under natten). De är båda morgongosiga och kan till och med börja bråka om vem som ska få kramas med mamma (mindre mysigt så klart, men ändå...)

Det jobbigaste med att inte jobba är mornarna. Att varje dag vara den som roddar påklädning och frukostutspisning. Även om vi egentligen inte har bråttom någonstans vill jag gärna komma iväg till dagis i något så när tid och eftersom vi alltid ligger och gosar i sängen lite för länge blir det alltid kort om tid. Ibland tror jag att barnen blir mer krångliga för att de har mer tid att krånga på. Hemma var det bara upp, välling, påklädning och sedan smörgås i vagnen på väg till dagis - de hade knappt hunnit vakna. Einar kan vara helt hopplös att få på kläderna och är det inte det som han får utbrott över så är det någon liten motgång vid frukosten. Var har han fått sitt temprament ifrån? I morse blev det dock inget utbrott - Vilma klädde på Einar medan jag stod i duschen... 

höst, vinter eller vår?

Solen skiner och värmer - vår i luften! Igår var det upp emot 10 grader och jag njöt till fullo när jag tog en promenad tillsammans med Lene. Förra veckan var det novembergrått och rått. Vilken årstid är det egentligen? Var är vintern och snön? Är inte bara jag som svensk som undrar. Olga tycker att det är uppochnervända världen. Klimatförändringar? Även om vi ser fram emot våren så hoppas vi faktiskt på lite riktig vinter här. Inte här i Tbilisi kanske, men lite mer snö i bergen skulle inte skada så att vi får prova på den georgiska skidåkningen.

Vi har avvaktat med helgutflykter till bergen, dels för att det inte är så mycket snö men också för att vi tycker att det har varit ganska skönt att bara hänga här hemma. Vi har hunnit testa tre hotellpooler i olika prisklass, vi har haft Olga med familj på middag (bjöd på toast skagen, laxpasta och marängsviss), köpt två georgiska mattor som gjorde vardagsrummet så mycket mer ombonat, bakat och kakat en hel del (kanelbullar, grahamsbullar, citron- och marängpaj och cheescake). Vi har också firat två födelsedagar och jag har börjat matlagningskurs. Nästan så att jag inte hunnit med det uppdrag för min före detta arbetsgivare som jag åttagit mig...

37

Fyller 37 år idag. Är det verkligen något att fira?

Jaa!!! Det tycker i alla fall Vilma 4,5 år. Hon har planerat min födelsedag sedan vi kom hit. Frågat vad jag önskar mig, letat efter tårtrecept i kokböcker och undrat vilka vi ska bjuda på kalaset. Dagen började med skönsång, tända ljus och presenter på sängen (jag sov nästan när de kom). Vilma hade köpt ett glitterrosa nagellack till mig! På eftermiddagen kom en dansk vän och hennes dotter, Lene och Sally, på fika. Vilma insisterade på att jag skulle ta på mig kjol. Vi bjöd på citron och marängpaj och jag fick själv leda ”Ja må hon leva”. Sen sjöng de andra ”Happy Birthday” för mig. Blir det ingen fiskdamm? Peeter kom hem tidigt med blommor och av Vilma fick jag minst hundra pussar efter middagen. Jag har alltså blivit ordentligt firad! Imorgon blir det spa-besök och massage med min kära make.

Jet-lag

Nu har vi varit tillbaka nästan en vecka och börjar äntligen komma in i Tbilisi-tiden. Tänk att 3 timmars tidsskillnad kan göra så mycket. Vilma har inte velat gå och lägga sig på kvällarna. Hon har spärrat upp ögonlocken med tändstickor och hållit ut tills vi går och lägger oss. Har blivit hennes grej... Jag har väckt barnen lite tidigare för varje morgon för att de ska anpassa sig, men hon har ihärdat på kvällarna ändå. Själv har jag också kännt mig omotiverat trött, så med sovande barn och en trött mamma har vi släntrat in till dagis strax före lunch. Einar är hur nöjd som helst med att vara hemma igen. Helt plötsligt pratar han engelska också. Som om det låg och processades hemma i Sverige för att nu komma ut. Härligt!

Idag har vi varit och badat, plockat ner julpyntet och avslutat kvällen med balett - the Nutcracker. En trevlig föreställning som dock förstördes lite av avsaknaden av en levande orkester och en publik som inte kunde vara tyst. Annars reflekterade jag över att det är ganska civiliserat när man går på teater eller bio här, i alla fall i jämförelse med vad jag minns från Skopje. Ingen som röker eller pratar i mobiltelefon i salongen...

Hemma

Nu är vi tillbaka i Tbilisi igen efter en härlig vintersemester i Sverige. Vi har hunnit med jul, nyår och födelsedagsfiranden, träffa såväl stora som små vänner, åka pulka och leva cityliv. Fullt schema i stort sett varje dag vilket var roligt men häktiskt och nu är vi nog alla glada för att vara tillbaka. Flygresan gick över förväntan bra och Einar som var lite sur över att ha blivit väckt mitt i natten sken upp förtjust när han såg vårt hus och sa "hemma". Ja, även om det kändes som att åka hem när vi reste till Sverige så är nog Tbilisi hemma för oss just nu.

Utvalda bilder från resan