Batumi

Igår morse kom vi hem från Batumi. Vår långhelg där var både bra och mindre bra. Att tro att man ska kunna sova på ett Georgiskt nattåg var ju lite mycket att önska. På vägen dit var det väldigt varmt, fönstret gick inte att öppna, folk rökte i gången utanför, överslafen var väldigt hård och tåget mycket högljutt och skakigt. Men barnen sov i alla fall bra hela natten. Hemresan var bättre, men sov ändå inte mer än några korta slumrar. Väl framme var vädret som vanligt inte riktigt lika varmt som jag hade önskat och förväntat mig. Hade packat för lata dagar vid stranden och poolen, men det var inte alls så varmt och hotellets utomhuspool hade inte ens öppnat för säsongen. Men Batumi var nog ändå lite av en positiv överraskning. Hade inte så höga förväntningar, varken på staden eller på Svarta havet och det är forfarande inte ett ställe jag skulle rekomendera någon att åka till från Sverige. Men det var mycket som var ganska fint. Strandpromenaden, parken längs med havet, gamla fina byggnader och gator. Det härligaste var nog att det var ganska öde. Säsongen hade ännu inte kommit igång och stranden var i stort sett tom. Enligt Olga så finns där inte en ledig kvadratmeter i juli och augusti. Ljuset på stenstranden påminde mig till viss del om Gotland. Vi gjorde egentligen inte så mycket. Promenerade på stranden, besökte akvariet, försökte ta oss in på en privat delfinshow på delfinariet (som inte öppnar förrän 1 juni), simmade i inomhuspoolen, besökte hamnen och åt mycket Adjaruli Khachapuri. Fick även tillfälle att träffa Stine och George (min lärare på matlagningskursen) som nyligen flyttat till Batumi. Och inte minst så hade vi det mysigt tillsammans!

Fler bilder

äventyr

Ikväll bär det av på äventyr! Vi ska ta nattåget till Batumi vid Svarta havet. Tåget går kl. 22.55, så just nu två trötta barn som bara väntar på att få åka. Ska bli spännande att se vilken standard som erbjuds. Om man frågar någon georgier här så blir svaret "normal". Internationella som vi pratat med säger att det är OK. Vi får se... Väl framme har vi lyxat till det och ska bo på Sheraton, så då kommer det inte gå någon nöd på oss. Tyvärr sammanfaller detta lilla äventyr med att jag för första gången på mycket länge har åkt på en rejäl förkylning. Har ont i halsen och är allmänt hängig. Peeter är bortrest och ska möta upp oss i Batumi på fredag. Har dessutom haft en fullspäckad dag med coachklient på förmiddagen, team workshop med en organisation på eftermiddagen och sedan packat. Och jag som helst bara skulle vilja lägga mig ner och vila bort min förkylning.

tråkiga nyheter

I torsdags ringde min fd chef från St Jude Medical och meddelade mig att stora delar av företagets verksamhet i Sverige ska läggas ner. All tillverkning flyttar utomlands, 500 tjänster varslas och kvar blir ca 150 tjänstemän inom forskning, utveckling och stödfunktioner. Nyheten visades på ABC-nyheterna i fredags. Även om jag själv inte påverkas så är det en sorglig nyhet. Företaget är mycket välfungerande och många kompetenta medarbetare kommer att förlora sina jobb. I och för sig inte helt oväntat, det är inte många företag i Sverige som bedriver den typen av arbetskraftskrävande tillverkning som St Jude gör. Jag lider självklart lite extra med mina närmaste kollegor på HR som kommer att få ta ett stort ansvar i processen och möta många ledsna kollegor samtidigt som de själva riskerar uppsägning. Tråkigt helt enkelt!

klänning

Har bestämt mig för att sy upp en klänning. Ska på två bröllop i sommar då jag kommer att vara ganska tjock om magen och det är inte alltid helt lätt att hitta en fin klänning då. Engagerade Olgas dotter Elena som utbildar sig till designer och hon har hjälpt mig att hitta tyg, skräddare och rita klänningen till mig. Har varit ett par rundor till tygaffären och skräddaren och en hel del funderande på om det verkligen kommer att bli bra... Det hela började med att jag egentligen inte hittade något tyg som jag gillade, men bestämde mig ändå för att göra klänningen. Efter en helg av ånger kom jag fram till att det här ju inte alls var en klänning som jag ville ha - rosa chiffong jag? Fick alltså kalla fötter och hade egentligen bestämt mig för att strunta i allt när Elena och jag ändå åkte till en annan tygaffär för att se om det kanske fanns något tyg som jag skulle gilla. Hittade ett fantastiskt vackert tyg som jag föll för direkt. När jag stod och höll i det kom affärsbiträdet fram till mig, sa något på georgiska och tog det ifrån mig. Visade sig att någon redan hade "reserverat" det och hon hade just kommit för att betala. Hm? Hittade i alla fall ett annat tyg som jag gillade och bestämde mig för att säga GO till projektet igen. Sedan har det varit jakt efter blixtlås, foder och band i rätt längd, färg, modell, material och bredd. Allt detta har tagit ganska mycket tid och om jag själv skulle debitera den tiden skulle den här klänningen bli riktigt dyr! Var och provade för första gången igår och det kändes inte 100% bra. Såg ganska säckigt ut. Jag var där utan "tolk" och skräddaren kan bara några ord engelska, så jag hoppas verkligen hon förstod vad jag ville ändra. På tisdag ska jag dit och prova igen... Ungefär så här är det i alla fall tänkt att den ska se ut:

stor kille

Einar har blivit stor! Han har inte bara fyllt 3 år, någonting annat har hänt också. Svårt att sätta fingret på vad det är, men han är bara så mycket större i sitt sätt att vara och uttrycka sig.

Häromdagen när Vilma bad om att få ett tuggummi så frågade Einar: "Är jag 3 år nu?" Han hade blivit lovad att få prova att tugga tuggummi igen när han fyllt tre. Tidigare försök har slutat med att han direkt svalt tuggummit. Den här gången gick det bättre, men han ville spotta ut på en gång så det blev inte så mycket tuggande i alla fall.

Förra veckan kom jag till dagis och Einar hade skrubbat sig på armen. Han hade spelat fotboll! Aldrig hänt tidigare. Och i helgen när jag frågande om han ville lägga pussel så ville han inte. Han ville spela fotboll istället! Behöver kanske inte oroa mig så mycket för den försenade 3-års kontrollen i sommar. Han kan ju både hoppa jämfota och sparka boll!

besatt

Jag är besatt av vädret. Tänk att vädret påverkar en så mycket. Kallt och regn - dåligt humör, varmt och sol - bra humör. Tyvärr har det varit alltför mycket kallt och regn här under mars och april. Jag visste att vårarna här skulle vara regniga och blåsiga, men hade inte förstått att det skulle pågå så länge och att det skulle vara så kallt. Det känns avlägset att tänka sig att längta hem till Sverige på grund av vädret, men det har jag faktiskt gjort. Har pysslat med att göra fotoböcker och har bla gått igenom bilder från våren 2009. Och det var såå många härliga bilder (även om jag såg mig själv i dunjacka och mössa på en bild från juni).

Nu har det i alla fall varit riktigt varmt och skönt i några dagar. Så trots enstaka regnskurar är jag nu på mycket bättre humör!