skolbyte

Vilma ska byta skola till hösten. Det blir hennes tredje dagis/skola sedan vi flyttade hit. Vi har just bestämt oss och idag känns det inte bara som rätt beslut. Vilma trivs i sin nuvarande skola och är alltid glad när hon ska gå och när hon kommer hem. Hon har kompisar och har lärt sig massor. Varför väljer vi då att flytta henne? Vilmas nuvarande skola är ganska dyr och lever inte upp till våra förväntningar på en bra, internationell skola. Vi har bla irriterat oss på kommunikationen från Vilmas lärare till både barn och föräldrar, tiggarbrev från skolan om donationer av våtservetter, lim och andra småsaker, en simlärare som inte pratar engelska och skriker på barnen, inga läroböcker eller andra pedagogiska hjälpmedel - bara mängder med papperskopior som kommer hem i ryggsäcken (vägde en hög Vilma kom hem med en dag och den vägde 0,5 kg). En dag förra månaden blev jag riktigt arg och besviken på Vilmas lärare. Vilmas klass skulle på utflykt till Tbilisi zoo. Av någon anledning hade jag missat informationen om detta och inte skickat med Vilma pengar och lunch för utflykten. Då tar Vilmas lärare beslutet att lämna Vilma (och ett antal andra barn vars föräldrar också missat!) i skolan. Min åsikt är att skolan har ansvar för att ge alla barn samma möjligheter hur korkade, slarviga, förvirrade eller trötta föräldrarna är (och det fick de också höra).

Eftersom vi inte har varit särskilt imponerade av skolan och flera av hennes klasskompisar antingen byter skola eller flyttar från Georgien så bestämde vi oss för att i alla fall undersöka vilka alternativ som finns. Vi trodde nog inte det fanns något bättre. Men så gjorde jag ett besök på British Georgian Academy och fick ett mycket bra intryck. Varm atmosfär, proffessionell ledning och mycket resurser till drygt hälften av vad Vilmas nuvarande skola kostar. Det är fortfarande ett stort akademiskt fokus och inte så mycket utomhusaktiviter eller alternativa pedagogiska grepp som jag hade önskat, men som helhet verkar det vara en mycket bra skola.

Vilma är positiv till flytten. Vi ville att hennes ord skulle väga tungt i beslutet. Hennes kommentar när vi sa att vi funderade på detta var ungefär: "Det är OK, ni väljer det som ni tror är bäst". Det är tur att vi har en sån anpassningsbar dotter - kanske mest mamman som tycker att det är jobbigt med alla dessa skol- och dagisbyten för barnen...

varmt

Nu är det varmt! Termometern i bilen visade på 42 grader idag. Den hade nog fått värmeslag, men upp emot 35 har det nog varit i alla fall. Helt OK om man tillbringar hela dagen vid poolkanten som jag har gjort idag. Tog med mig lite jobb och checkade in vi poolen på Holiday Inn efter att jag lämnat Einar på dagis - eller Summer Camp som det är sedan förra veckan. Läste coachliteratur och utvärderade mig själv mot ICFs coachkompetenser, tog ett dopp då och då och åt en halvdan Cesarsallad. Hämtade Einar och Vilma vid tre och åkte sedan tillbaka tillsammans med dem. Rätta stället att vara på! För Vilma släppte simningen helt idag. Hon simmade tillslut hela poollängden fram och tillbaka utan att vila, hoppade i från kanten och tog sig ner till botten med fötterna. Underbart att se! Vi stannade till efter sex och åt sedan middag på McDonalds. Två trötta barn somnade i bilen hem. Idag var också första gången som jag inte varit med Ingrid på hela dagen. Hon sov när jag kom hem. Kändes lite konstigt och tanken på att inte vara en bra mamma dök upp. Men å andra sidan så jobbade jag i stort sett hela dagen vid poolkanten och sedan var jag en bra mamma för mina andra två barn och det vägde helt klart upp. Hade vi varit hemma så hade jag jobbat heltid vid det här laget. Imorgon blir det nytt poolbesök med hela familjen!

Borjomi-Kharagauli

Har varit på helgutflykt till Borjomi-Kharagauli nationalpark. Vi var där för ett år sedan tillsammans med Eva och Christer och det gav mersmak, så det var dax för ett återbesök. Den här gången åkte vi tillsammans med Lene, Paul och Sally. Vi tog oss till samma parkingång som förra året, men den här gången var vi inte ensamma. Vid ingången hade ett antal busslaster med georgier samlats för lördagspicknick. Sån tur var är de inte så mycket för att gå för långt, så efter några hundra meters promenad in i parken var vi ensamma. Liksom förra året övernattade vi hos Maia på "Nick & George". Där fick barnen bla vara med och mjölka en ko.

På söndagen hade vi planerat ridning för barnen. Jag hade tänkt mig att vi skulle sätta barnen på hästar för att själv får möjlighet att gå lite längre in i nationalparken. Maia föreslog att vi skulle rida upp på berget där de skulle möta upp med en BBQ-lunch. En timme upp, lunch och sedan en timme ner igen. Lät supertrevligt, kanske lite långt, men det fixar vi. Vilma på en häst, Sally på en annan och jag och Einar tillsammans på en tredje. Ingrid fick rida på pappas rygg. Tyvärr var väl inte Maias engelska sådär superbra så vi hade missförstått varandra. Väl uppe på toppen efter knappt 2 timmars ridning i mycket brant terräng så fanns ingen Maia och inga shashlik på plats. Inte heller vår väska med vatten, mat till Ingrid och blöjor som vi hade lämnat i deras bil fanns där. Guiden som vi hade med oss pratade inte ett ord engelska och när vi ringde till Maia förstod hon inte heller så mycket. Blev riktigt stressad inombords när jag började inse att vi helt enkelt skulle få ta oss ner igen samma väg som vi kom utan att kunna ge Ingrid eller de andra barnen någon mat. Då kom våra räddare! Några andra turister till häst bjöd på vatten, bröd och frukt så att barnens hunger stillades. Ingrid fick rida ner för berget utan blöja, Peeter var så svettig att han inte ens märkte när hon kissade. Väl nere fick vi en efterlängtad lunch och barnen serverade oss vatten från bergskällan. Trots utmaningarna så hade vi klarat det! Tack vare superduperduktiga barn så blev det trots allt ett ganska härligt äventyr.

Fler bilder

nationaldagen

I tisdags kväll bjöd Svenska amabassaden i Tbilisi in till Nationaldagsfirande. Vi tog med oss Vilma som i sin nationaldräkt blev kvällens höjdpunkt. Stolt stod hon främst i ledet tillsammans med ambassadören för att välkomna alla gäster.

I går på självaste nationaldagen hade vi först tänkt göra något trevligt hela familjen tillsammans. Men just nu bråkar Vilma och Einar nästan jämt och Ingrid vaknar mellan 5 och 6 varje morgon, så vi kände oss faktiskt ganska trötta på att vara föräldrar. Så Vilma fick gå till skolan, Einar lekte hemma hos en kompis och Ingrid fick tillbringa dagen med Olga. Jag och Peeter åkte till Sheraton, åt lunch och hade ett par lata timmar vid hotellpolen. Varmaste dagen hittills i år, så på eftermiddagen blåste vi upp poolen på takterassen och alla tre njöt av att plaska och svalka sig i vattnet.

fler bilder

4 juni

Idag för ett år sedan tog jag barnen och Olga med mig och åkte hem till Sverige över sommaren. Jag minns att jag inte var helt nöjd med att behöva åka hem så tidigt, men det var i sista minuten för dagen efter hade vi inte längre någon försäkring som täckte min graviditet. Väl hemma möttes vi av ett underbart Sverige i sommarskrud och vi hade en härlig vecka tillsammans med Olga. Jag längtade inte tillbaka till Tbilisi!

I år blir vi kvar en månad till. Biljetten hem är bokad till den 30 juni - vi flyger på Vilmas födelsedag! Just nu vill jag inte byta ett somrigt Tbilisi mot ett kylslaget Stockholm. Vi har haft varmt och skönt väder sedan april, även om Maj har bjudit på en hel del kraftigt regn. Igår var hela familjen och provade en för oss ny pool på Holiday Inn. Kändes som vi var på semesterresa utomlands, om så bara för några timmar. Vilma har lärt sig simma, även om hon har lite kvar för att våga helt ut på djupt vatten. Men hon kastade sig från polkanten ner i vattnet ett otal gånger utan att tveka. Simning en gång i veckan i skolan har helt klart gett resultat.