bye-bye

Nej, vi har inte ändrat oss och ska åka hem. Vill bara berätta att Ingrids första ord efter mamma och pappa blev: bye-bye. Det blev alltså inte ett ord på svenska, inte heller ryska eller georgiska, utan ett ord på engelska som hon snappat upp och använder i rätt sammanhang. Jag är mycket nyfiken på vad nästa ord blir...

stannar

Vi bestämde oss för att stanna! Vet inte om min beslutslista hjälpte till särskilt mycket. Vi gick nog mer på magkänslan. Vi känner oss helt enkelt inte redo att flytta hem redan i sommar. Tiden går så fort och vips är vi där och ska rodda hela flyttlasset hem till Renvägen igen, med allt vad det innebär. Nej, det får vänta!

Men det var i alla fall bra att skriva ner för och nackdelar med båda alternativen. Om inte annat för att identifiera vad vill göra annorlunda nu när vi bestämt oss för att stanna. Peeter har bla bestämt sig för att ta ut en semesterdag per månad för att bara ägna åt Ingrid, eftersom han helt blir utan föräldraledighet med henne. Bra där, tycker jag!

Barnen reagerade inte nämnvärt på beslutet. Innan vi hunnit berätta fick vi frågan från Einar om vi skulle flytta hem nästa gång vi besökte Sverige eller om vi skulle hälsa på en gång till innan vi flyttar hem. Han verkade bli lättad när han fick svaret och glad för att få börja i Vilmas skola efter sommaren.

stanna eller åka hem?

Nu har vi fått frågan och måste bestämma oss för om vi ska förlänga vårt kontrakt ytterligare ett år eller om vi ska flytta hem i sommar. Här är min beslutslista.

För att stanna:

•  Sovmornar, behöver aldrig kliva upp kl. 6 för att åka pendel till jobbet i arla morgonstund
• ...och vardagsmornar utan stress
• Så mycket vi inte har sett än... Blir svårt att hinna med allt innan sommaren.
• Mycket tid med barnen
• Hjälp i vardagen – när strök jag ett plagg senast?
• Ytterligare en varm och solig höst i Tbilisi
• Möjligheten att få mitt företag att växa och jobba med saker som jag inte ens skulle kommit på tanken att göra hemma.
• Göra förmiddagshikes på Tbilisis kullar till en vana. 5 min från vårt hus har jag möjlighet att promenera rakt upp för berget, få utsikt över hela stan och om vädret är klart se ända till Kazbegi
• Passa på att bygga ut huset på distans (om det nu verkligen är möjligt?)
• Åker vi hem så åker vi hem. Att bo här kommer inte tillbaka...

För att åka hem:

• Ett mer jämställt förhållande. Min 50-talsman får bli 2000-talsman igen och vara med och ta ansvar för barn och hem.
• Färre jobbresor för Peeter? Har varit ganska mycket ensam den här hösten – tufft...
• Cykla, åka skridskor, gå ut i naturen.
• Möjligheten för barnen att leka i trädgården och med kompisar på gatan
• Kunna planera en middag utan att behöva tänka på vad som finns i affären
• Ett riktigt jobb
• Familj och vänner
• Mindre tid i bil, kan gå till och från skola och dagis
• Ren luft – hur påverkas eg. barnen av luftföroreningarna här?
• Vänner här kommer att flytta härifrån under året

härligt och tungt

Vi har haft en fantastisk höst så här långt. Temperaturer på 20 grader och mer och klart och fint väder nästan varje dag. Har verkligen njutit och uppskattat det. Förra helgen vände det dock. Regn, rusk, ruggigt och kallt. Idag inget regn, men grått och kallt - så som sig bör i November. Är övertygad om att det vackra soliga vädret kommer tillbaka även om värmen nog inte gör det.

Hösten har varit härlig men också ganska tung. Peeter har varit bortrest en hel del och även om jag har hjälp dagtid så blir kvällar och nätter ibland lite knepiga. En utdragen förkylning har inte gjort saken bättre. Så helgerna har mest gått ut på att sova ikapp och vi har därför inte sett och gjort så mycket som jag hade önskat. Catrine och Emils besök var ett undantag, då höll vi ett högt tempo och avverkade sevärdheter på löpande band.

Ingrid är hur mysig som helst just nu. Hade nästan glömt bort hur härliga ettåringar är. Einar är nog mer harmonisk än han någonsin varit. Filosoferar och lägger fakta på minnet. Vilma är 6 år...

Emil och Catrine

Vi har haft besök! Emil tog med sig mamma Catrine hit, men lämnade pappa, brorsan och syrran hemma. I sex dagar hade vi det stora nöjet att få visa dem vårt Georgien och vi hann med en hel del på den korta tiden. Första dagen tog vi oss med marshrutka ner till Gamla Stan där vi besökte klocktornet, glasbron och lekparken, åkte linbana upp till fortet och promenerade sedan ner och och tog skydd för regnet på en georgisk restaurang. En glass hann också vi med innan vi tog oss hem igen.

Dagen därpå var det utflykt med övernattning på schemat för mammor och 6-åringar. Vi lämnade Einar på dagis och åkte sedan vidare mot Kazbegi. Det blev en ganska lång bilresa med många stopp, men väl framme tog vi oss upp till kyrkan Tsminda Sameba (2070 m) och ännu en bit upp på berget till fots. Den mäktiga Kazbek-toppen (5033 m) dolde sig i molnen, men utsikten var ändå fantastisk. Tillbringade kvällen och natten på hotell Rooms, troligen Georgiens trevligaste hotell. Nästa dag satte vi upp på häst och red uppför berget på andra sidan dalen. Återigen fantastiska vyer och en precis lagom ridtur för de små. Bilresan hem gick smidigare och vi stannade bara för att köpa georgiska fårskinnsmössor.

Lördag morgon hällregn och en välbehövlig förmiddag hemma. Sedan tog vi oss till Mtatsminda, några gick till fots och andra åkte bil. Tyvärr var det mesta stängt pga förmiddagens regn men vi åkte pariserhjul och några barnkaruseller som var öppna. På söndagen var det dags för utflykt igen. Den här gången fick alla utom Ingrid följa med. Vi åkte till Uplistsikhe och klättrade runt i den gamla grottstaden. Hjärtat i halsgropen ett antal gånger när Einar försökte klättra på samma ställen som Emil och hänga på i hans tempo. Sista dagen gjorde vi ett besök i Vilmas skola och gick sedan en sväng på stan, men besök i lekpark och några affärer.

Ett superbesök, tycker i alla fall vi!

Den finns en hel del bilder - här är de bästa!