hell hour

Så kallas ibland timmen för tiden mellan dagishämtning och middag. Den är ett minne blott när man har en supernanny som Olga. Efter några stökiga nätter med Ingrid var jag idag jättetrött och hade kommit överens med Olga om att gå och vila en stund under dagen. Mycket kom emellan och det slutade med att jag inte kom i säng förrän efter det att Vilma kommit hem från skolan, strax efter 4. Olga roddade alltså 3 barn och fixade middagen medan jag vilade! Som grädde på moset stannade hon även kvar under kvällen och hjälpte mig eftersom Peeter är borta och roar sig på en ambassadmottagning.

Vi har hittat ett nytt dagis till Einar! Idag var hans första riktiga dag. Ett helt fantastiskt litet ställe som vi tror kommer att passa honom perfekt. 8 barn och två fröknar, en amerikansk och en georgisk, med stort fokus på lärande genom lek, musik och skapande. Vi var där på besök tillsammans igår och han kände sig trygg med en gång. Idag lämnade jag honom några timmar och när jag kom och hämtade var han uppspelt och glad och ville inte gå hem. Sånt gör en mamma glad! Det enda negativa är att dagiset ligger en bit bort och jag måste köra honom 15-20 min i Tbilisi-trafik.

Imorgon är det helgdag här - utlyst igår eftermiddag - pga att frankrikes president Sarkozy kommer på besök...