För en dryg månad sedan tog Ingrid sina första stapplande steg. Den traditionsenliga vadslagningen inom familjen Jansson handlar om vilket datum barnet tar 10 steg och det har hittills varit definitionen på att man kan gå. Ingrid tog 12 steg den 21 augusti, men hon fastnade under en lång period i 10-15 steg och vågade inte riktigt släppa taget och gå på egen hand. Nu har det släppt! Från att bara velat gå på kvällarna började hon även gå dagtid, sedan åkte armarna ner och nu går hon runt i huset på egen hand och plockar och flyttar på saker. Helst av allt vill hon springa! Får hon tag på gåvagnen eller hittar en hand så springer hon fram. Gåvagnen används annars som någon slags dressin som Ingrid står i och blir körd av någon i familjen. Om hon hade klarat att göra som storasyster så hade hon även använt den som sparkcykel.
Även mamman vill springa. Har skjutit på löppremiären länge nog nu. Det har funnits många anledningar till att inte börja: Ingrid är för liten, jag vill sluta amma innan jag börjar, det är för kallt ute, det är för varmt ute, det finns inget bra löpspår. Nu tror jag helt enkelt att jag bara måste knyta på mig joggingskorna och ge mig ut och springa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar